LIKABEHANDLINGSPLAN

Läs igenom. Känner du igen? Något du inte håller med om? 

Elevernas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Sveriges riksdag har bestämt att varje skola ska ha en ”plan mot diskriminering och kränkande behandling”. I planen ska det stå hur alla barn och vuxna ska vara mot varandra för att skolan ska bli en trygg och säker plats. Planen görs i början av varje läsår och i slutet av läsåret utvärderar man hur det har gått.

Vår vision
Vi accepterar ingen kränkande behandling!
I skolan ska alla kunna känna trivsel, trygghet och glädje!

Stora Högaskolans värdegrund

• Vi arbetar för att skapa goda kamratrelationer vilket innebär att vi hjälper till att lösa konflikter.
• Vi anser att alla ska visa hänsyn och respekt för andra vilket innebär att vi arbetar förebyggande och åtgärdar alla former av kränkande behandling och diskriminering.
• Vi skapar en god arbetsmiljö vilket innebär att vi arbetar med delaktighet. 
• Vi känner ansvar för varandra och vår skola.
• Vi skapar trygghet vilket innebär att vi ser, lyssnar på och bryr oss om varandra.

Alla ska ha en god arbetsmiljö
Det innebär att
- Jag kommer i tid och har med mig det jag behöver för arbetet.
- Jag hjälper till att hålla ordning i lokalerna.
- Jag ansvarar för skolans materiel.
- Jag ställer min cykel, moped eller A-traktor på anvisad plats. 

Alla ska kunna äta i lugn och ro

Det innebär att

- Jag äter med gott bordsskick. 
- Jag lämnar platsen ren efter mig. 
- Jag lämnar mina ytterkläder utanför matsalen 

Vad betyder orden? 

Kränkning betyder att man förödmjukar eller sårar någon.
Mobbning är när detta pågår under en längre tid på ett organiserat sätt. 

Mobbning kan vara

- att man slår, sparkar eller knuffas. 
- att man säger elaka saker till någon annan eller kallar någon för något elakt. 
- det kan vara suckar, blickar, kommenterar eller att man härmar. 
- att någon sprider ut elaka saker på nätet eller via SMS eller lägger ut bilder - ”Facerape” då någon kapar en annans Facebookkonto och skriver i det eller ändrar  inställningar i det.
- Man sprider ut någon annans kontaktuppgifter. 

Diskrimineringsgrunderna
Man får inte såra eller reta någon för på grund av  

Kön: om man är flicka eller pojke, man eller kvinna
Etnisk tillhörighet: vilket land man kommer från eller vilken hudfärg man har

Religion eller annan trosuppfattning: vilken tro man har 
Funktionshinder: om någon t ex måste använda rullstol pga. skada eller sedan födseln eller om någon har en osynlig svårighet som dyslexi eller ADHD.

Sexuell läggning: om någon t ex är homosexuell 

Könsöverskridande identitet eller uttryck: om någon t ex klär sig som om den vore av det andra könet. En flicka klär sig som en pojke eller tvärt om.

Så här arbetar vi på Stora Högaskolan
Rastvärdar
På F-6 är personal ute på gården på rasterna för att se till att alla elever har det bra.

Skolvärdinna
På högstadiet finns en skolvärdinna för eleverna. Hon har även hand om elevkaféet.

Riskkarta
Skolan har en riskkarta där man markerar platser som känns otrygga för eleverna. Rastvärdarna och andra vuxna håller extra koll på de ställena.

Elevråd
Två elever från varje klass deltar i elevråd en gång i månaden. På dagordningen finns alltid fasta punkter gällande trivsel och värdegrund

Kamratstödjare
4-6 har kamratstödjare. Två elever från varje klass deltar i utbildning på höstterminen och träffas löpande hela läsåret

Trygghetsteam (TT)
I vuxenteamet arbetar rektor, skolsköterskorna, kuratorerna, skolvärdinnan och lärare från alla arbetslag för att göra skolan till en trygg och säker plats för eleverna.

DISA (Aktivera din inre styrka) Flickor i åk 8 får lära sig hantera stress.

Det här ska vi bli bättre på under året

•   Att inte kalla varandra för ”fula” ord. 
•   Lärarna behöver lära sig mer om olika funktionshinder. 
•   Eleverna behöver följa planen och berätta för en vuxen om de känner sig kränkta. 
•   Alla behöver lära sig mer om olika kulturers likheter och olikheter och när och varför man firar sina högtider. 

Hur gör vi om någon blivit kränkt eller mobbad?

•   Mentor skriver ner händelsen och hur man löste problemet på en särskild blankett och lämnar en kopia av blanketten till rektor. 
•   Mentor pratar med de inblandade och tar reda på vad som hänt och hur man kan lösa situationen. Mentorerna ringer föräldrarna och informerar. 
•   Mentor försäkrar sig om att kränkningarna har upphört genom att prata med de inblandade flera gånger under en längre tid. 
•   Om inte det räcker tar mentor hjälp av arbetslaget för att komma på fler lösningar. 
•   Om inte heller det hjälper tar mentor hjälp av trygghetsteamet. Då beslutar rektor om vilka åtgärder som ska sättas in.